» Obeskrivligt trött

... på livet.

Har länge haft ett sommarjobb så gott som fixat, sju veckor, inga kvällar och inga helger. Tipp topp. Eller? Fick idag reda på att det faktiskt rörde sig om ÅTTA veckor och tvekar nu ordentligt. Lönen är rätt låg, arbetet relativt lätt men tråkigt och innan dessa åtta veckor är gjorda är vi två veckor in i augusti månad. Jag som helst hade velat åka till USA i början av samma månad! Kanske bäst att låta bli jobb, använda en del av mina sparade pengar och åka tidigare. Kanske i juli. Om man får en familj vill säga. Jävla dilemma!

Busspriserna till Stockholm stiger dessutom framför mina ögon utan att jag vågar trycka "köp", vill gärna ha biljetten i handen innan jag lägger ut flera hundra kronor på en 18h (!!) lång resa. Skynda, skynda!

Utöver detta är klockan över 22.00 och jag har varken packat eller pluggat.

Isn't life fabulous?


» Where might I be going?

Min lista med arbeten och prov (plus en hel del mail som fått vänta) är lång och tråkig. Jag har så mycket att göra (i mina mått mätt) att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. För närvarande blir ingenting gjort. Saknar dessutom studentklänning och skor till balen, what a joy!

På tal om hundmat så ser min nuvarande match med CC Au Pair ut på detta vis:
The Roy Family:
- Bor i Del Mar, 20 min utanför San Diego, CA (relativt varmt året runt!).
- Tre barn, åldrarna 5, 6, 7.
- Har haft fem Au Pairer, ingen har åkt hem i förtid.
- Ledig alla helger och tillgång till bil.
- Trevliga och svarade utförligt på alla mina frågor. 



Inte direkt Floridas vackra stränder, men det lockar! Tror dock på att de väljer en tyska, eftersom deras nuvarande Au Pair bestämmer vem som tar över efter henne (också tysk). Hmpf.

Den som lever får se!


» SO HAPPY I COULD DIE

De sista veckorna innan den, ibland, efterlängtade studenten har visat sig bli lite av en berg-o-dalbana. Humöret skiftar mellan hopp och förtvivlan på sekunder och jag måste ständigt påminna mig själv att inte ta allt personligt eller alldeles för hårt. Aldrig att jag varit så besviken som jag var helgen som just passerat, det var länge sedan jag blev så arg och irriterad att jag helst av allt ville skrika ur mig all ilska och be done with it. Problemet är dock löst och jag fick som jag ville, i slutändan. Ensam, men lycklig. Det är ju fasiken mycket bättre än i sällskap, men olycklig i alla fall. Något mer utförligt kommer senare.

London besöktes mellan den 12-15 april tillsammans med kompis Jenny som syns på en av bilderna nedan. Vi hade en alldeles fabulös tid med något på schemat hela tiden. Madame Tussauds, London Eye, sightseeing, shopping och Kristina in Concert (med Helen Sjöholm!) hanns med på två heldagar. Vädret var fint, men blåsigt. Underbara människor (se nedan: Kevin Odekirk!). Gjorde slut på vartenda penny och kom hem trött (efter 1h sömn den natten) men glad (konserten var GRYM, lagom mycket folk på MT, ingen kö till London Eye och massor med Lady Gaga prylar - finns ju inget att klaga på!).



^ Blev även en tidning och en poster. Makes me very happy.

Har en hel del annat att göra än att skriva här, men tyckte det var dags att börja uppdatera. Det är ju nu (eller snart i alla fall) livet börjar. Har en hel del på gång den närmsta tiden (inkl. min sökan efter en familj i USA) så problemen med intressanta ämnen att skriva om borde inte bli allt för stora.

Ha det fantastiskt så länge!