» minnen och framtidsplaner

Otroligt tråkiga och intensiva dagar som dessa (grupparbeten + tentor upp till öronen) är det svårt att inte längta bort. Långt bort. Kikar igenom min resemånad i USA, glädjer mig över att den är så väldokumenterad, och inser att 2,5 år har gått makalöst fort. Jag kommer ihåg hur skraj jag var dagen innan jag lämnade min värdfamilj, hur surrealistiskt det kändes när jag på en tom gata i Hollywood fick erbjudandet om att "följa med på en frukost" av en medelålders man i stor svart bil, hur arg jag blev på alla busvisslingar och äckliga kommentarer i Houston, hur gråtfärdig jag blev när jag fick för mig att det var omöjligt att hitta ut ur New Orleans, hur enkelt och avslappnat det var i Miami och hur underbart fritt det kändes i New York. Tänka sig att det kan kännas så fint att vara en i mängden, oviktig, ignorerad. Lycka. I San Francisco, Seattle, Washington D.C och Chicago var känslan ungefär densamma. Trots allt som hände under resan är det för alla tider den som kommer betyda mest. Lärdomarna var ovärderliga. Det är också enda gången jag varit riktigt stolt över mig själv... hade du känt mig i verkligheten skulle jag nog vara den sista du gissade på som gjort en sådan resa. Fegis, som skrivet. Men med mycket jävlar anamma. 
 
I augusti väntar resan tillbaka till staterna och det kommer bli fantastiskt. Bättre än ovan nämnda. Roligare. Inte så ensamt. Längtar särskilt till Sedona (utanför Phoenix) och Yosemite National Park. Innan dess blir det även Sardinien. Underbara Italien. 
 
MEN. Mycket vill ha mer, förstås. Jag har sett alla avsnitt av SHERLOCK x2, eller kanske x3 (vem vet? serien har lyckats bli allt jag tänkt på de senaste veckorna), och vill till LONDON. Typ NU. Femte gången gillt kanske jag till och med har vädret på min sida? (tyvärr ovanligt) Den som lever får se.
 
Är tröttis och ska hoppa i säng. Redan. Heldag i skolan + gymmet imorgon. När tar det slut?
Ha det!

» ledig på riktigt

Lite sådär halvledigt tar jag titt som tätt, men helledigt har man som student egentligen bara helgen mellan två kurser. Då finns det inte en tanke på plugget och sådant som måste (eller verkligen borde) göras. Denna helg är en sådan, och det bästa är att vi inte börjar förrens på tisdag. Lyx.
 
För att fira gjorde jag min allra första linssoppa. Med lite mjölk och bröd blev det en höjdarmåltid! Gröna linser åker genast på inköpslistan! Samtdigt fyllde jag på min glasburk med hemmagjord granola. Nyttigt och gott. Känner att det behövs efter all skräpmat och godis jag tryckt i mig på sistonde. En stund senare drog jag på understället och började pulsa genom snön. Skogen var underbart vacker och ljus. 
 
Något annat jag fått för mig är att under helgen se ett antal av de filmer som nyligen belönats med en Oscar® nominering. Tycker att jag ser mycket filmer under ett år men lyckas på något sätt alltid missa de som prisas.
Så... min lista:
  • The Book Thief
  • Her
  • August: Osage County
  • American Hustle
  • Gravity
  • 12 Years a Slave
  • The Wolf Of Wall Street
  • Blue Jasmine
  • Philomena
De fyra första kan jag kryssa. The Book Thief var underbar. Och otroligt sorglig. Her var speciell (en man som faller för sitt operativsystem! Till sitt försvar har detta OS Scarlet Johanssons röst...), men en kul inblick i möjlig framtid. I August: Osage County var det mest bråk. Men Meryl Streep och Julia Roberts i samma film? Vilket team! American Hustle var välagerad och snygg men storyn rätt ointressant. 
 
Gravity ska nog egentligen ses på bio , men då jag inte har någon sådan sätter jag mig extra nära datorn. Here we go!
 
 
 

» everytime i close my eyes, it's like a dark paradise

Nu! Nu kan jag pusta ut. Sista kursen i termin fyra är avklarad. Och det gick bra! Tänka sig att jag kunde sitta där inför halva klassen och svara på frågor under en opponering, utan noga förberedelser och darr på rösten. Ett mirakel nästan. Ett annat att jag lyckats pallra mig upp tills sjukhuset för att be om ett jobb i sommar - och fick det! Väntar med spänning, och nervositet, på allt jag kommer lära mig. Att sitta i ett klassrum och plugga Vetenskaplig teori och metod ger ingenting i jämförelse.
 
Utöver skolarbete och jobbletande har jag lyckats spendera alldeles för mycket pengar. Då vi slutat med julklappar (förutom lite pengar till ungdomarna) fick jag för mig att jag var tvungen att köpa en hel massa till mig själv. Så det gjorde jag. 
 
 
Linne, filmerna: The Hunger Games, RED, Gökboet, The Librarian III, The Blinde Side, Monica Z, och The Heat, blandat från bodystore.com (quinoapuffar får stort +), bikini (som fick mig att se ännu blekare ut, haha!), iPad Mini, Puma trainers till gymmet, locktång, Lana Del Rey dubbel CD och reseguide + karta över Californien, Arizona och Nevada till resan i augusti. Vem sa att prylar inte gör dig lycklig? 
 
Mer lycka: För en veckan sedan satt jag och spanade på resor runt april-maj och föll för Malta och Sardinien. I samma stund kom far min ner för trappan och jag berättade. Det första han sa var "Alghero? En resa dit har jag också funderat på!" Nästa dag var fyra flygbiljetter bokade och i vår bär det av till vackra Sardinien. Helt gratis. 
 
Det går bra nu. (Fast så där ska man ju aldrig skriva. Tar tillbaka det.)

» 2013, en kort sammanfattning av något slag...

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?

Satt tre fungerande PVK:er på rad! LYCKA.

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Kommer inte ihåg om jag hade några? Så... antagligen inte.

3. Fick någon du känner barn?

Min fina norrländska kusin som jag inte träffat på år och dag fick en underbart söt liten flicka.

4. Dog någon som stod dig nära?

Nej. Eller jo, Catelyn Stark. Tårarna sprutade (helt seriöst!) 0,5sek efter att svärdet lämnat hennes hals och det tog resten av dagen innan jag hämtat mig någorlunda. Oförlåten: George R. R. Martin.

5. Vilka länder besökte du?

Italien, Finland, Frankrike, Norge och Danmark.

Paris. Un plaisir pour les yeux.

6. Är det något du saknade 2013 som du vill ha 2014?

Mod. Självkänsla. (Mer pengar.)

7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?

8 april, Kristina från Duvemåla i Helsingfors.
19 juli, BAO i på Sofiero Slott.
25 oktober, Helen Sjöholm på Halmstad Teater.
Alla dagar i Rom och Paris.

8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?

Jag jobbade som undersköterska på ett äldreboende under sommaren och lärde mig mer om människor och vårdande än under första hälften av min sjuksköterskeutbildning. Inte särskilt roligt, men absolut värdefullt.

9. Vilket var ditt största misstag?

Kanske att jag slarvat med sparandet och köpt alldeles för mycket onödiga prylar?

10. Vilket var ditt bästa inköp?

HP laptop. iPad:en? (beställd men ej hemkommen).
Castle S1-5 har skänkt mig enkel glädje.
Och resorna! Finns inget bättre.

11. Vad spenderade du mest pengar på?

Flygbiljetter. Mat. Det kostar att se sig omkring… och att leva.

12. Vad gjorde dig riktigt glad?

Bokandet och planerandet av resan till L.A. nästa sommar!
Stana Katic (allting Castle).
Alla mysiga kramar jag fått av lilla L.

Kemin dem emellan rår INGEN på. Världsklass.

13. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Utöver en utdragen dunderförkylning, nej.

14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2013?

Sakta vi gå genom stan (Edda Magnason & Monica Zetterlund), Burn (Ellie Goulding), Timber (Pitbull & Kesha), Roar (Katy Perry), Monster (Eminem & Rihanna), I should’ve followed you home (Agnetha Fältskog & Gary Barlow), Royals (Lorde). 

15. Mådde du bättre eller sämre under 2013 än vad du gjort tidigare år?

Humöret går sannerligen i vågor, men 2013 var generellt sett ett bra år!

16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?

Plugget. Börjar alltid för sent. Ett under att jag klarat mig så pass bra ändå.

17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?

Oro. För allt möjligt.

18. Hur var din julafton?

Glad. God mat. Nästan hela släkten (16st totalt) var på plats hemma hos oss för tredje året i rad. Det delades ut lite julklappar, spelades spel och togs ett familjefoto. Mys.

De allra finaste.

19. Blev du kär?

Förtjust, kanske. 

20. Vilket program har varit det bästa på tv?

Men nej vilken jobbig fråga. Älskar Castle, Orange is the New Black, Suits, Scandal, Once Upon a Time, Lost Girl, Orphan Black, The Fosters, Bones, Wentworth, Nashville, Rizzoli & Isles, Revenge, The Good Wife, Defiance, Historieätarna… bäst var nog förstnämnda. Och sistnämnda. OCH BRON.

Min otroliga kärlek för dessa två är kanske knasig, MEN VEM BRYR SIG?

21. Hatar du någon som du inte hatade förut?

Walder Frey? En riktig jävel.

22. Vilken var den bästa boken du läst under året?

Hågkomster ur ett dåligt minne av Monica Z och Tom Alandh.
Heat Wave av Richard Castle var också bra. Det sorgliga är väl att jag bara läst ytterligare 1-2 böcker…

23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?

Edda Magnason. Återupptäckten av Monica Zetterlund. Passenger.

24. Bästa filmen du sett (för första gången) under året?

The Desolation of Smaug var toppen, mycket bättre än första Hobbit filmen. Monica Z var helt underbar. Men den film jag sett flest gånger är For Lovers Only. Premiären var visserligen redan 2011, men jag har nog aldrig blivit så tagen av en film (så den räknas ändå!). Enkel. Äkta. Vacker. SE! 

This is my heart. It's yours. I'm not protecting it anymore. - Sofia

 Spenderar nyårskvällen i stort sällskap. 2014 - jag är redo! GOTT NYTT ÅR!


» Man skulle ju kunna tro att 21st var många nog

"Ja, sä karlar, dä ä mitt liv dä sä." (Söderkåkar, 1970) Monica Z's Malin var tokig i män; något som mest gav henne problem. Jag gillar tv-serier. Ett oftast okomplicerat nöje. (Men det kan också gå till så här!) För närvarande följer jag serierna nedan:
  • American Horror Story: Coven
  • Bron|Broen
  • Defiance
  • Downton Abbey
  • Game of Thrones
  • Grey's Anatomy
  • Lost Girl
  • Nashville
  • Nurse Jackie
  • Once Upon a Time
  • Once Upon a Time in Wonderland
  • Orange is the New Black
  • Orphan Black
  • Revenge
  • Rizzoli & Isles
  • Scandal
  • Suits
  • The Fosters
  • The Good Wife
  • Trophy Wife
  • Wentworth
Bäst (utifrån senaste avsnitten): Bron|Broen, Orange is the New Black, Scandal.
Mest besviken på: Game of Thrones (S3E10 var uselt!), Once Upon a Time. 
Favoritkaraktär: Anna (Downton Abbey), Bo (Lost Girl), Regina (OUaT), Mellie (Scandal).
Älskar att hata: Walder Frey (GoT), Victoria (Revenge), Will (TGW).
 
Önskar att: Sarah Paulson och Jessica Lange får än mer scener ihop i AHS. | Martin knäcker Sagas kod i Bron. | Anna och Bates blir varse om att de inte blir yngre och börjar fundera på småknoddar i Downton Abbey. | Lady Stoneheart visst är en karaktär i s4 av Game of Thrones. | Bo och Lauren inser att de är ämnade för varandra och inget annat existerar i Lost Girl. | Emma klipper alla band med Hook och Neal i OUaT. | Laura Prepon inte alls fasas ut i s2 av OitNB. | Mellie for president! i Scandal. | Alicia och Will är ett för evigt avslutat kapitel.
 
Så där ja. Up to date med alla... kanske dags för tv-serie nr 22? Funderar på Boardwalk Empire, Sean Saves the World, Veep, Switched at Birth eller The Walking Dead. Hur ska man kunna välja?

» En ledig oledig helg

Presentation av grupparbete - check! Läkemedelsberäkning tenta - check! VFU II är därmed avklarad. Fint. Nu väntar fyra dagars ledighet. Så ledig man kan bli när man länge fått lägga saker åt sidan då man inte haft någon tid över. 
 
I tisdags anlände ett efterlängtat paket från sheinside.com. Andra tröjan från vänster var aningen stor (dock fullt gångbar), resten precis som jag tänkt. Billigt, ingen frakt- eller tullkostnad trots att de skickas från Asien... inte enbart akryl i de stickade tröjorna! Blev så positivt överraskad att jag la in en beställning till ganska omgående. Oops! (Om far min undrar så håller jag krampaktigt i mina pengar!)
 
Imorgon förmiddag bär det av mot Landskrona för att hämta upp nya bilen! Sen tuffar vi vidare mot IKEA och den där Ektorpsoffan som skulle passa så bra i övre vardagsrummet. På hemvägen får jag köra automat, något jag saknat sedan jag lämnade USA. Sweet!

» Så då gick det kanske lite sämre?

De senaste sju veckorna har söndag varit den dag jag längtat till. Tänka sig att en tv-serie (+ mysfaktorn det blir när vi tänder kaminen och hoppar ner i vår gigantiska soffa) kan förgylla en annars ganska trist dag. Jag såg aldrig säsong 1 när den visades på tv (kan inte ens komma ihåg att jag hört talas om den), men när mor min bänkade sig för avsnitt 1 i Bron 2 och jag behövde något att skingra tankarna från praktiken kändes det helt rätt. Sedan dess har det mesta varit Saga Norén och fina Sofia Helin. 
 
Jag känner igen en hel del av Sagas karakteristiska egenskaper i min f.d. värdpojke C (då 10 år), han har likt Saga Aspergers syndrom. Allra tydligast blir det när någon skämtar eller använder ett ironiskt tonfall och personen med AS missförstår. Rent socialt blir detta ofta ett stort problem. Saga spenderar all tid på jobbet. C hade (har inte träffat honom på länge) få vänner. C var dock otroligt kärleksfull mot dem han litade på; jag fick många kramar och fina ord. Saga är "en känslokall robot" och totalt oslipad (en person med AS kan LÄRA sig vad som är socialt okej). Jag tänker mig att det beror på hennes uppväxt med psyksjuka föräldrar och en syster som tog sitt eget liv; att hon byggt en mur omkring sig? Kanske. Håller tummarna för att Martin på något sätt ska kunna bryta igenom. Konfrontera. Få henne att berätta allt.
 
Samtalet med Jakobs mamma (svärmodern) var extra jobbigt att kolla på. När hon frågande säger "Vad då förälskad? Jag är ju hans flickvän." blev jag mest bara ledsen. Stackars Jakob (fast han måste ju vara dum, "du är redan bra på relationer" sa han till henne för ett par avsnitt sedan... suck!). Stackars Saga. Skynda Martin!
 
 

» Lika olika

 

» På ett frostigt gammalt fönster

Till Halmstad Teater och Halmstad Arena kommer en uppsjö med julkonserter i år. Lockande. Hade jag haft obegränsat kapital så hade jag gått på allihop, finns ju inget så mysigt! Förra året var jag velig alldeles för länge och när jag slutligen skulle till att boka fanns det inga bra platser kvar. Besviken. Tänk min lycka när det nu visade sig att en uppdatering av samma konsert kommer i år också! Heja heja!
 

» Varför duger jag aldrig...

i mina egna ögon?
 
Näst sista dagen på praktik nr2 idag. Slutsamtal/bedömning. Nervös och med hjärtat i halsgropen stegade jag, min ena handledare och en lärare från utbildningen in i "vilorummet". Men vad hade jag att vara orolig för? Alla jobbiga känslor och aningar jag har haft de senaste nio veckorna visade sig vara obefogade. Onödiga. Nu känner jag mig endast fånig.  
 
Jag har alltid varit min största kritiker. Får jag beröm blinkar jag snabbt bort det och allt som cirkulerar innanför skallbenet är hur mycket jag INTE kan och hur otillräcklig jag känner mig. Detta i sig gör att jag gärna håller mig i bakgrunden, är tyst, och inväntar vad andra tycker och tänker. Feghet. Rädsla för att göra "fel". Ofattbar rädsla. 
 
De säger: "Lita på din kunskap! Vi ser att du KAN! Ta för dig! Mer!", fast inte sådär otrevligt som under praktik nr1. Det är uppmuntrande och lent. Ändå är mitt jakande bara halvhjärtat. Att förändra något som är rotat så djupt är komplicerat. 
 
Jag får höra att det mesta "fungerar utan problem". "Bra på att dokumentera. Vi litar på dig vid läkemedelshantering. Du är noggrann. Omtyckt av både personal och patienter." Godkänd. Glad? JA. Nöjd? Delvis. Ibland. Det finns alltid plats för förbättring. 
 
Jag längtar till dagen jag erövrar både själsäkerhet och självkänsla. Vilken befrielse.

» Det finns nog miljarder stjärnehopar

Fredag: Jobbar dag med fin elev från termin 1. Typiskt nog var det mest rörigt denna dag och vi fick agera undersköterskor. Min handledare I drog en CVK och jag fick ge vaccin (båda rariteter på avd 53), så lite kul hade vi! Till lägenheten. Äta. Till Halmstad teater. HELEN SJÖHOLM. Hjälp. Vilken show! Älskade Bortom sol och måne och lite rockiga Veronica. Där emellan fanns det ett par underbara svenska låter som jag dumt nog inte kommer ihåg. Och som vi skrattade! Och mannen bredvid mig torkade tårarna. Själv var jag ett enda stort leende kvällen igenom. Han och hans fru har nu sett Helen live 89 gånger. De stod näst först i kön till premiären av Kristina från Duvemåla. 89 GÅNGER?! Mina sex kändes genast löjligt få. 
 
Efter konserten fick jag min skiva signerad och en bild som förevigade detta tafatta (från min sida) möte. Lycka, trots allt. (Efter 9h på sjukhuset är man rätt sliten, ja.)
 
 
Lördag: Förmiddagspromenad. Jobbar kväll. Lite nedstämd. Näst sista dagen med handledare H och det känns som om jag sitter fast. Äldre (och väldigt sjuk) man larmar var femte minut, men ingen duger och alla blir utskällda. Vart går gränsen? Hur mycket kan man acceptera? Mina patienter gör inget väsen av sig. Det beställs pizza till kvällsmaten och vi har himla roligt runt bordet. Helgerna på sjukhuset är mysiga. 
 
Söndag: Jobbar dag. Kan inte äta. Lite ledsen. Börjar långsamt. En av mina damer har inte lust att leva längre och mina ord sinar snabbt. Vad svarar man på frågan Varför kan jag inte bara få dö? Tur att jag inte ska bli psykolog eller kurator. Det kommer in en ny patient från akuten och jag får huvudansvaret. Han är stabil och otroligt trevlig, så jag kör på. MIG, blodprover, nasopharynxodling (H hjälper mig med detta, tackolov), blododling, ny pvk, antibiotika och koppla dropp - SMÄRTFRITT. Inte en miss. För första gången är jag lite stolt över min egen prestation och ler nöjt. Gick det bra? Hojtar H från andra sidan "väggen". Hon har sett och ser lika glad ut som jag känner mig. När det slutligen är dags att gå delar vi fina ord och kramar. På vägen ner till omklädningsrummet faller ett par tårar, det där med att säga hej då är aldrig kul. 
 
Nu: BRON.

» Inte allt sjunger på sista versen

Idag är himlen grå och marken blöt. Trädgården brun/gul och det mesta visset. Men mitt i allt det tråkiga växer dessa blommor, höga och vackert lila. Nu väntar jag bara på att få jobba mina sex sista pass på sjukhuset, behöver en paus från omänskligt tidiga morgnar och den där jobbiga lukten som signalerar lidande och ångest. Sjukhuslukten. Men först ska jag ha elev. ELEV. Jag - förvirrad och osäker och helt slut i huvudet. Hjälp!

 
 
 

» Højerup, Danmark

5 oktober 2013. Højerups gamla kyrka (andra bilden) byggdes år 1250. 1928 rasade hälften av byggnaden ner i vattnet då kusten år för år dragits innåt landet för att lämna plats åt än mer vatten. Naturen är bra mäktig.

 

» För det finns ingen alls just som Helen...

I Malmö i eftermiddags sjöng väldens bästa Helen. Konserthuset var fullsatt med... wait for it... pensionärer! Jag och E var inte alls förvånade, men det är alltid lika kul. Spårvägens Musikkår spelade alldeles underbart tjusigt och Helen var inget annat än magisk. Som alltid. Jag hade aldrig hört henne sjunga Gabriellas sång live och den visade sig vara något alldeles speciellt med en stor orkester. Då blinkade jag bort tårarna. Det har trillat alldeles för många denna helg.

Som avslut spelade de Vår sista dans och dirigenten och Helen tog en svängom. Mot upplösningen la hon sig ner på golvet och var sådär härligt teatralisk. Hon vet precis när det passar. På fredag ses vi igen! 

 

» Kärleksbrist, trasighet och fransar

Följande framträdande var allt för bra för att inte finnas på youtube, så upp åkte det. Finaste Edda sjunger Trubbel av Olle Adolphson på ett makalöst rörande sätt. 
 
Jag går omkring i mitt Pompeji ibland ruiner,
jag traskar runt i resterna utav vårt liv.
Men du ska aldrig ge mig pikar om sekiner,
och aldrig ska du bli en annans tidsfördriv.
 
 
 

Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo